Magnus Ny-Magnum Nilsson och Burt von Bolton på Sunkit (foto: Casper Hedberg)

Etikett: Vikingarna

Vikingarna på Cirkus (foto: Magnus Nilsson)

Sista segertåget med Vikingarna

”And now, the end is near” sjöng Christer Sjögrens idol Frank Sinatra och nu kan man skönja slutet även för Vikingarna. Sunkit var på plats när bandet intog Cirkus för första gången på 39 år.

Gamla klassiska dansbandet Vikingarna är ute på en tvåårig avskedsturné och i söndags nådde man anrika Cirkus på Djurgården i Stockholm.

Det här är inte första gången som Vikingarna lämnar in sin avskedsansökan. Den stora finalen genomfördes 2004; och då hade man ändå haft för avsikt att sluta i flera år – men en oerhört framgångsrik karriär i Tyskland kom emellan.

Jag vet inte hur bandets medlemmar ställer sig till teorin, men jag gissar att debaclet med Nya Vikingarna 2016-2017 bör spela roll i att det blev en sista sväng på vägarna. Rimligen kan man ha tänkt att ”vi ska inte bli ihågkomna för den fadäsen i alla fall”.

Ett bra beslut i så fall. För även om många hits sjöngs in med Stefan Borsch som sångare, så är det nog Christer Sjögren och hans mullrande stämma som vi främst förknippar Vikingarna med.

Med Ragnar Dahlberg som ciceron tas publiken på Cirkus genom åren från den första LP:n Det går som en dans 5 (1973) till de sista studioalbumen i början av 2000-talet.

Vän av ordning kanske protesterar och menar att Vikingarna bildades redan i slutet av 50-talet. Då måste man ge vännen rätt, men att föregångaren The Vikings var ett renodlat rock- och popband och att det var som nykläckta Vikingarna man albumdebuterade och kom att bli det kanske mest ikoniska dansbandet i svensk historia.

Ytterligare en vän av ordning kanske undrar varför ett debutalbum får siffran fem i sin titel. Det beror på att svenska EMI – lite motvilligt – testade att presentera olika dansband i en serie av LP-skivor på sin etikett Odeon.

När turen kommit till Vikingarna så hade Bengt Palmers tagit över rodret på bolaget och meddelade helt sonika att satsningen inte slagit väl ut och att det därför inte skulle bli någon skiva för Vikingarna. Men värmlänningarna menade att man väl skulle hålla vad man lovade. Sagt och gjort; Palmers gick med på tre inspelningsdagar – varav en skulle läggas på att mixa skivan.

Bengt Palmers behövde inte ångra sig. Inte heller EMI. Faktum är att ingen behövde ångra sig det minsta – Vikingarna slog igenom omedelbart och med buller och bång.

Lite om detta berättar Jörgen Arnemar, som var gruppens gitarrist 1965-1984 och som sedan fungerat som Vikingarnas manager. Han dyker nämligen upp på scenen – delvis iklädd scenkläder i original från 70-talet – och berättar anekdoter från de första åren som dansband.

– Det var ju en himla tur att det blev en LP på Odeon, för det var ju med det löftet som jag lockade Stefan Borsch att bli sångare i bandet.

De här återblickarna ger en rolig bild av hur det gick till bakom kulisserna. Jörgen och Christer berättar om när Stefan hade bestämt sig för att sluta och Jörgen började jaga Christer – då basist i Pelles – för att ta över som sångare. Christer Sjögren var på semester och var ute och fiskade vid en sjö i skogen, långt från telefoner och andra kommunikationsmöjligheter.

– Vi kom tillbaks till min svärmors stuga och hon sa att ”den där Jörgen har ringt igen och han lät väldigt angelägen”. Jag tänkte att ”jag känner ingen Jörgen” och dessutom var jag ledig. Men okej, jag ringde upp.

– Jag hade ju varit professionell musiker i tio år redan, men på en helt annan, lägre nivå. När jag blev tillfrågad om att sjunga i Vikingarna bad jag om två dagars betänketid. Men egentligen behövdes det bara två sekunder.

Säger Christer Sjögren och greppar sitt gamla huvudinstrument och så river Vikingarna av Sail Along, Silvery Moon tillsammans med Jörgen Arnemar på gitarr.

Två timmar med återblickar och hits visar på medlemmarnas spelglädje och hur samspelta de är. Keyboardisten Erik Lihm står för flera introduktioner till låtarna och låter förnöjt meddela att ”jag tror faktiskt att ni är den bästa publiken på hela turnén”. Mot slutet är Christer Sjögren märkbart rörd av publikens gensvar.

Självklart står Christer Sjögren lite mer i centrum än någon annan en sådan här kväll. Hans mjuka basstämma ligger långt fram i ljudbilden, ibland får den hela Cirkus att vibrera. Han sjunger – precis som Hasse Carlsson i Flamingokvintetten – artikulerat och med en fantastisk inlevelse. Kalla gärna dansbandsmusiken och dess texter för banala, men kom inte och säg att Christer Sjögren inte är där; är närvarande i varenda stavelse.

Just det här bekräftas väl av att Vikingarna hade fyra fullspäckade år av spelningar i Tyskland, Österrike och Schweiz och att Christer Sjögren sjöng alla bandets låtar på tyska. Utan att från början kunna ett ord tyska. Han såg till att lära sig och att sätta låtarna, förstås.

Det känns bra att ha fått se och uppleva Vikingarna innan de lägger av. Ändå visar spelningen på Cirkus, tycker jag, något av den begränsning som det innebär att vara ett dansband och spela inför en sittande publik. Vikingarna är ju ett bruksband, deras musik är menad att spelas till dans. Och i och med att bandet slog igenom med – och delvis kan sägas vara medskapare till – den stil som grovt förenklat kan kallas ”ambulansbas”, så är det klart att det är den musiken man spelar. Men det blir inte en så bred palett. Ordinarie set avslutas med ett Elvis Presley-medley; något som jag tycker pekar på andra möjligheter. Släpp de här musikerna fria, förbi det strikta dansbandsformatet och du får en helt annan upplevelse.

Det hade jag velat se och höra mer av.

Nåväl, det är en randanmärkning. Det var trots allt en underbar upplevelse att få se ”riktiga” Vikingarna avsluta sin långa karriär. På värdigast möjliga sätt.

Vikingarna på Cirkus den 4 september 2022

Foto

Magnus Nilsson

Sunkits spellista i september 2021

Sunkits spellista i september 2021

Var hittar man den främsta musiken just nu? Ja, delar av den hittar du i Sunkits spellista i september 2021.

Var hittar jag Sunkits spellista i september 2021?

Du kan lyssna på hela Sunkits spellista i september 2021 på Spotify.

Under den självklara devisen att allt blir lite, lite bättre på finska så återvänder vi till Sunkits signaturmelodi Happy José (Ching Ching) i finsk språkdräkt. Här hör vi Brita Koivunen (1931-2014), som slog igenom som schlagersångerska i mitten av 50-talet och var aktiv ända långt in på 80-talet. Brita utnämndes 1960 till Finlands mest populära sångerska. Hennes Hauska José kom på singel 1962, och här backas hon upp av Four Cats och Jaakko Salon Orkesteri.

Redan från Sunkits start har Cacka Israelssons Cigaretter, whiskey och vilda kvinnor stått på den fasta repertoaren. Konstigt vore ju annat. Cackas version kom 1968, men det finns ju ett original som är av betydligt äldre datum. Cigareetes, Whusky, and Wild, Wild Women släpptes 1947 med Sons of the Pioneers. Den skönsjungande gruppen bildades 1933 och är – hör och häpna – fortfarande aktiva. Dock bör det påpekas att medlemmar har kommit och gått under decennierna.

Vilken låt förknippar du allra mest med månaden september? Det finns ett antal kandidater – men att hoppa över Sjätte september med Flamingokvintetten, det går bara inte. Låten skrevs av Peter Himmelstrand och ”Flamingo” har haft den på sin repertoar sedan 1975. Och gör den fortfarande med fin inlevelse, efter alla år. Missa inte att fira Internationella Sjätte September-dagen!

Den amerikanska gruppen The Sandpipers tog easy listening till nya, mjuka nivåer i brytningen mellan 60- och 70-tal. Lite oväntat sjunger de ledmotivet till Beyond the Valley of the Dolls, den enda film som Russ Meyer fick göra på ett stort filmbolag. Låten Santo Domingo är baksida på den singel som släpptes i samband med filmens premiär. Den blev en så pass stor hit att svenska Tonix plockade upp den och släppte den på LP:n Santo Domingo 1977.

Tom Nordbloms debuterade 1966 på Sonet med singeln En liten gulnad lapp, en lätt valhänt schlagerpop som skulle peka ut riktningen för bandets hela karriär. Gruppen var mycket populär och deras låtar hade ofta en naiv, chosefri charm. Så ock 1142 i Fagerå, en av gruppens stora hits. Bland kompositörerna bakom låten hittar vi skivbolagslegenden Owe Midner!

En kväll med dig skrevs av den oerhört produktive – och begåvade – Lennart Clerwall. Låten framfördes med framgång av våra favoriter Sven-Erics. Och kanske med lite mindre framgång av Maths Blomqvist med sin Dansorkester och Stråkorkester. Som vi får höra här.

Jan Hammarlund var kanske först att som svensk musikartist vara öppen med sin homosexualitet. Fina Ville finns med på LP:n Kärlek och sång (Silence) från 1981.

En något mer militant företrädare för homosexuella artister var amerikanska Alix Dobkin (1940-2021). Hennes grupp Lavender Jane nöjde sig inte med något som på 70-talet kanske hade ansetts som ”lagom mycket frigörelse och förståelse”. De konstaterade helt frankt, att ”vi behöver för fan inga män”. En befriande attityd, tyckte vi på Sunkit när David Nessle fäste vår uppmärksamhet på Lavender Jane. Så pass att vi för runt tjugo år sedan importerade skivor direkt från Alix Dobkin. Vila i frid!

Nå, nu är det kanske dags att lägga en annan persona på skivtallriken. Thore Skogman släppte Jag vill ha en rar och gullig liten stumpaCupol 1962, en låt som måhända har ett skruvat anslag på temat kärlek men som ändå avgjort – än en gång – bekräftar Thore Skogmans förmåga att tälja schlagerguld av till synes ingenting.

Barbara Campbell var gift med Sam Cooke och skrev låtar tillsammans med honom. Only Sixteen blev en hit med maken och den hamnade så småningom i händerna på det unga bandet Flamingokvintetten från Göteborg. Sexton år är den andra låten på Flamingokvintettens debutalbum Harrli! Harrlå! från 1967.

Den här låten var ju också en hit med Dr Hook.

Dr Hook: Only Sixteen

Hörde jag sexton år?! Danska Gitte Hænning (född 1946) var stjärna redan före sexton års ålder, men hennes svenska tolkning av en låt skriven av franske Hubert Giraud (1920-2016) ligger dikt med 60-talets syn på vad det innebär att vara sexton år och ung kvinna. Hubert Giraud var för övrigt mest känd för två andra låtar, Sous le Ciel de Paris med Édith Piaf (1951) och Mamy Blue med spanska Pop Tops (1970).

På tal om Flamingokvintetten, så är det inte ett band som backar om de får förslag på att göra Hon är sexton år idag bara för att de redan gjort en låt med titeln Sexton år. Och det tackar vi för, eftersom deras version (1968) av Neil Sedakas Happy Birthday, Sweet Sixteen (1961) helt enkelt är grym.

The Rascals gjorde sin egen Love Was So Easy To Give på albumet Freedom Suite från 1969. Denna låt förärades baksidan på en singel med Siw Malmkvist. Och den svenska texten skrevs av ingen mindre än Pugh Rogefeldt. Leonard, Lisa och Leif är en mycket stark titel. Och låt.

Soliga Solberg är en Edvard Persson-film från 1941. I filmen förekommer låten Swing ä’ pricken över i med musik av Alvar Kraft och text av Gösta Jansson. Senare sjunger Östen Warnerbring denna fullträff på plattan Östen sjunger Edvard Persson (Karusell 1967). Med den äran och Bengt Hallbergs orkester.

Härliga Carli Tornehave har haft en karriär som rymt mycket varierad musik. ”Sveriges Frank Sinatra” framför här Mexican Shuffle – hämtad från en Philips-EP från 1964. Svensk text av Stikkan Anderson. Humörhöjare!

When Jo Jo Runs var en hit för den nyazeeländske popartisten Craig Scott. Men inte hans största. Som tevestjärna i Happen Inn hade Craig sin nation i ett fast grepp i början av 1970-talet och på något sätt lyckades en av alla hans framgångar leta sig till Sverige. Låten skrevs av britten Ben Findon och tysken Miki Antony – hur radiosportens Åke Strömmer hittade den och skrev en svensk text till Schytts är en gåta. Men det är också en gåta varför låten inte blev en än större hit. Vare sig som When Jo Jo Runs eller, i Schytts händer, Maggan.

Marianne Kock föddes den 1 september 1939 och utbildade sig till hårfrisörska. Men som sångerska i Sonnys orkester drev hennes uppenbara talang vidare till större uppdrag. Under en tid var hon faktiskt sångerska i Sven-Ingvars, men efter att Sven-Erik Magnusson skulle ha gjort lumpen 1962 (som han fick uppskov från) blev det mer solokarriär för Marianne. Punkt och slut är, tro det eller ej, en baksida på en singel – utgiven under namnet Marianne & The BoysColumbia 1964 – skriven av Olle Bergman.

Vi har alltid hyst en stark kärlek till Eilert Pilarm, både som person och fenomen. Trots detta kan även vi drabbas av övermättnad och numera sippar vi Pilarm i väl avvägda doser. Och då gärna Devil in Disguise från den relativt sena plattan Eilert Forever från 2003. Bra låt, bra engagemang, sedvanligt mycket svag träffsäkerhet. Stjärnorna hade en bra dag, helt enkelt.

”Du kallade mig för en kärlekssabotör, men du tar faktiskt fel – jag är en charmör!” Misslyckade mej med Paul Paljett är hämtad från hans tredje album.

En fördel med digitala musikkanaler är att kataloger som ägs av Hans Edler kommer ut till allmänt behörande, till skillnad från de stora aktörerna som väntar på att efterfrågan ska bli tillräckligt stor. En nackdel är att kataloger som ägs av Hans Edler kan bli slarvigt behandlade i nyss nämnda process. Låt mej få dansa damernas med dig är en underbar låt som spelats flitigt på klubben Sunkit. Den version som finns på Spotify låter dock inget vidare. Detta till trots – här är Bosse Påhlssons med Låt mig få dansa damernas med dig från 1978. Första gången låten, skriven av Hans Westerlund, spelades in så var det med Drifters 1975. Enkelt recept, mycket bra låt!

”Blonda svenska vikingar, som är som stora hus” är en beskrivning som kanske vagt passar in på dansbandet Vikingarna, men visst är ändå detta Vikingarna med Stefan Borsch i sitt esse? Här hör vi första låten på första albumet med Vikingarna, Här kommer Vikingarna från 1974, och låten är skriven av Gert Lengstrand och Rune Wallebom. Stark öppning, va?!

Disco och finskt svårmod, kan det passa? Kari Tapio levererar på hög nivå i Op Eh Op. Året är 1976.

Sven-Ingvars stod inte högt i kurs året 1978. Frågan är ändå om inte bandet var som bäst under den här tiden, i skuggan av kritikens acceptans och den stora publiken gunst? Alltid på väg är en försvenskning av King of the Road, hämtad från albumet Ett vykort från Sven-Ingvars.

Som en passning till inledande Santo Domingo avslutar vi med Michel Holm och ledmotivet till filmen Mark of the Devil. Just denna version är mjuk och angenäm. Det finns anledning att återvända till den som inte har samma framtoning. Om man säger så.

Dröm sött tills nästa gång.

Var hittar jag Sunkits spellista i september 2021?

Du kan lyssna på hela Sunkits spellista i september 2021 på Spotify.

Sunkits spellista i augusti 2021

Sunkits spellista i augusti 2021

Sunkit sprider som vanligt sött och salt i såren. Här presenteras Sunkits spellista i augusti 2021.

Var hittar jag Sunkits spellista i augusti 2021?

Du kan lyssna på hela Sunkits spellista i augusti 2021 på Spotify.

Redan i Sunkits spellista i april 2021 plockade vi fram brasilianska The Jordans. Här kan vi glädjas åt att gruppen faktiskt gjorde en inspelning av Sunkits signaturmelodi, den vid det här laget välbekanta Happy José. Låten är med på albumet A Vida Sorri Assim från 1962.

Rune Wallebom skrev Åh, vad skönt det är att leva i slutet av 1970-talet och låten spelades in av både Sven-Ingvars och Matz Bladhs. Och, inte att förglömma, av Södertäljes väldigt okrönta dansbandskungar Maths Blomqvist med sin Dansorkester och Stråkorkester. Magiskt, som allt den gruppen rörde vid.

Botten Stars är ett mångtydigt – måhända motstridigt – bandnamn. Gruppen kom från Lidköping och verkar ha varit riktigt flitiga på vägar och dansbanor – dock inte lika regelbundna med skivutgivningen. Vad vi vet, så finns bara albumet I gamla parken (Ess Records 1983), men den innehåller å andra sidan en rad minnesvärda alster. Bland annat en svensk version av klassiska Too You. Originalet skrevs av Sidney Lippman och Sylvia Dee och är främst förknippad med Nat King Cole. Den svenska texten är signerad Tommy Halldén (som också producerade din favoritsingel med Reco) och han borde faktiskt få dubbel ersättning från Botten Stars-plattan, då kören envisas med att dubblera varje sångfras i sin helhet. Mäktigt!

St Tropez Twist med Peppino di Capri (född som Giuseppe Faiella 1939) är en italiensk hit från 1962 som helt enkelt är en humörhöjande partyrökare i vår smak. Håll till godo!

Instrumental underhållningsmusik var signum för Réal Mathieu. Här får vi njuta av ännu en version av Sacha Distels Monsieur Cannibale, tagen från albumet Trompette à Gogo.

Magnus kvintett från Moholm hittar man ganska ofta representerade i loppmarknadernas skivbackar. Det råder alltid köprekommendation på bandets plattor och eftersom gruppen var populär – särskilt under 1960-talet – fanns deras skivor i stora volymer ute i stugorna. Monica är en av bandets egenkomponerade låtar och är också en av deras största hits. Låten låg på Svensktoppen 1965 och har spelats in av efterföljare som Nils Dacke, Flamingokvintetten, Fernandoz, Saints, Wallonerna med flera. Hej, hej, Monica!

Låten Molly stammar från samma tid som Monica. Den finns i många versioner och med helt olika berättelser, men i Lill-Ingmars fall är det en ömhetsbetydelse till en hund – framförd av blott tolvårige sångaren Ingmar Nilsson på gruppens debutsingel. Du kanske tycker att det låter lite valhänt om detta epos från 1967, men då kan jag berätta att detta är den version som med eftertryck efterfrågas av den generation som var unga i mitten av sextiotalet. En riktig klassiker.

Vad kan vi säga om Cacka Israelsson och hans Cigaretter, whiskey och vilda kvinnor från 1968 annat än att just denna låt är en av de kanske mest spelade på klubben Sunkit? Det skulle förvåna mig om vi någonsin inte spelat den. Originalet är amerikanskt och gjordes populärt redan 1947 med Sons of the Pioneers som Cigareetes, Whusky, and Wild, Wild Women.

Hans Edler uppfann kanke inte truckermusiken, men han gjorde den till stapelvara i Sverige. I Sunkits spellista i mars 2021 finns Hasses egen version av 89:an och jag med och här – givetvis på Edlers klassiska etikett Marilla – gör Bosse Påhlssons sin tolkning av samma alster. Starkt älsk på leadgitarren!

Granne med trucker sitter och countrypop och myser. Dansbandet Lappligan hyste en stark kärlek för samtidens countrydoftande hits och gjorde dem till sina, ofta med ett norrländskt tema i texterna. Borta bra men hemma bäst hette It Never Rains in Southern California i original och var en stor framgång för låtskrivaren Albert Hammond 1972.

Du som samlar skivor med dansbandsmusik vet att man får sålla ganska hårt i det rika utbudet för att hitta guldkornen. Stellans orkester gjorde en LP på GM-Production 1976 och det är en skiva som man sparar. Från denna skiva plockar vi låten Längtan med sitt hypnotiska klaviatur.

Det finns historiska kopplingar mellan Stellans orkester och Ceges, något vi behöver återkomma till. I avvaktan på detta så dukar vi under inför gunget från Plastic, en låt som också Dannys hade på repertoaren och som finns med i Sunkits spellista i januari 2021.

Nils Dacke med sin skivserie Nils Dacke spelar partyorgel var länge ett litet mysterium för oss skivsamlare med öga för svenska sjuttiotalsplattor. Idag är det väl långt ifrån någon hemlighet att det var Ebbe Nilsson i Sten & Stanley, som mellan turnéerna gick till jobbet om morgnarna och avverkade några sessions med partyorgel. Detta medley innehåller bland annat signaturmelodin från The Muppet Show.

Balla Singoalla skrevs ju av Paul Paljett, men givetvis fick han inte hålla låten för sig själv när den blev en hit och bolaget hette Mariann. Etikettens skimrande pärla, Schytts, gjorde sin version på albumet Hålligång 5 då året var 1975.

Thor-Erics hade under en tid Nick Borgen som sångare. Och där Nick Borgen sjunger, där märks hans medverkan. Lustigt nog är det inte Nick som sjunger lead i Som om jag var din sång, tagen från plattan Thor-Erics 77. (Däremot hörs hans omisskännliga röst som kör.) Den här underbara låten skrevs i original av de danska bröderna Torben Lundgreen och Jørgen Lundgreen – kända för sin popgrupp The Lollipops (som de bildade i 10-årsåldern).

Vi sjunger gärna med i hyllningskören för nyss bortgångne Svante Thuresson. Han hade en brokig karriär – och om man ska var ärlig så fanns det perioder där hans gloria stod olika högt i kurs. Danspartaj var på 70-talet en serie skivor med klar destination den nya svenska flugan med gillestuga. Det här var kanske inte Svantes förstahandsval, men resultatet blev ändå fantastiskt. Känner du Tarzan är hämtad från den första skivan i serien och spelades in tillsammans med Bengt-Arne Wallin (som skrev låten) och producenterna Anders Burman och Sven Olov Bagge. Klassisk mark!

Tom Nordloms är ett omsusat kultband som många förknippar med 60-talet. De har dock gett ut skivor i än mer modern tid och Det spelat ingen Rock’n’Roll är ett exempel på det. Låten är med på albumet A la carte från 1980.

Den svenska versionen av Ding-Ding gjordes av Ann-Louise Hanson, med svensk text av Bruno Glenmark. Den kom 1964. Åtta år senare dyker samma låt upp på Flamingokvintetten 2 med – ja, just det Flamingokvintetten. En bra version, eller hur? Originalet gjordes av The New Christly Minstrels och gavs ut på singel 1963.

När man talar om försvenskningar, så brukar det oftast handla om att amerikanska eller engelska original får svensk text – och under framförallt 60-talet och det tidiga 70-talet kunde ursprunget vara Tyskland eller Italien. Men mer sällan flödade inspirationen från andra håll. Ett undantag är Eleonore Öst med Bump Bump, som var en försvenskning av det finska bidraget till Eurovision 1976, Pump-Pump. Eleonores version finns med på albumet Internationella Hits på svenska (Hendrix Music Production 1976). Väldigt stark titel, om inte annat!

Efter plugget var inte bara en andra singel och en hit med Factory. I slutet av 1970-talet ägde den här låten hela landet. Dess berättelse var en sann saga om hur ungdomen egentligen hade det och vad den egentligen tyckte om det. Factory hade hittat ett språk och uttryck som var relevant för den tidens unga – och som upplevdes som nytt. (Det var nog aldrig deras ambition eller förhoppning, men det får andra tvista om.) Självklart leder sådan framgång till införlivande i dansbandsrepertoaren, här genom Säwes. 1979 kom låten med på Säwes album R.F.S.U.

Moskva är en viktig stad i världspolitiken och en viktig låt för Vikingarna. Här hör vi Vikingarna med Christer Sjögren. Vad mer kan man begära? Året är 1979.

Vi avslutar augustilistan med en låt om augustikvällar. Kanske inte den mest självklara musikstilen i sammanhanget, men det vore tjänstefel att inte på något sätt få med Tredje Mannen och Augustikvällar, en låt från 1982. Tredje Mannen var samtida med Lustans Lakejer och de andra banden på Stranded, men nådde inte riktigt fram till de stora sammanhangen. Och senkommen uppmärksamhet från bakluckeloppisar kanske inte överväldigar upphovsmännen Mats Lindberg och Pocke Öhrström. Hursomhelst är det här en fulsnygg låt som medvetandet plockar upp en månad om året. Minst.

Var hittar jag Sunkits spellista i augusti 2021?

Du kan lyssna på hela Sunkits spellista i augusti 2021 på Spotify.

Sunkits spellista i juli 2021

Sunkits spellista i juli 2021

Hur ska du göra för att få in den perfekta blandningen mellan sött och salt i sommarnatten? Sunkits spellista i juli 2021 är lösningen.

Var kan jag lyssna på spellistan?

Du hittar Sunkits spellista i juli 2021 på Spotify.

Har du svårt att komma upp i sommarhettan? Schweizaren Vico Torriani (1920-1998) lär få dina sinnen att vakna med sin utpräglade sångröst. Han var ursprungligen kock, hade många dansanta hits med exotiska motiv i Mellaneuropa under 50- och 60-talen. Efter sångarkarriären växlade Vico om – till kock, öppnade restaurang och skrev kokböcker. Här hör vi honom i Sunkits paradnummer Ching-Ching-Ching (Happy José) i en inspelning från 1962.

Redo för lite balsam för själen efter den inledningen? Alice Babs bjuder alltid på örongodis, här i Adress Rosenhill från 1951. Låten hette Mockin’ Bird Hill i det amerikanska originalet, som i sin tur lånat generöst från Livet i finnskogarna. Notera att Alice Babs här sjunger duett med Alice Babs.

Farsan och morsan bor på vischan är en låt som hängt med oss sedan långt innan Sunkit bildades. Den är helt enkelt en perfekt representant för den humoristiska ådran i 40-talets skivutgivning. Originalet heter Feudin’ and Fightin’ och skrevs av Burton Lane för Broadway-musikalen Laffing Room Only (ca 1944) och gjordes på skiva 1947 av Dorothy Shay (1921-1978). Året därpå kom Gösta Jonssons svenska version, med ackompanjemang av Charles Redlands orkester. Povel Ramel gjorde också en inspelning samma år och därför har Povel Ramel-sällskapet publicerat texten till Farsan och morsan bor på vischan.

Thore Skogman var ju en artist som var både om sig och kring sig. Här besjunger han praktiskt nog denna egenskap, i låten Man måste vara om sig och kring sig (Cupol 1955). Allt är väldigt skogmanskt!

Den säregne Åke Sandin kallade sig själv för schlagermakaren, men det är väl ganska oklart om han verkligen ville vara en sorglös rimsmed – många av hans alster är (eller tycks vara) parodier och sarkasmer riktade mot ”dagens populära musik”. Snurrhambo-Emil bör väl rimligen vara ämnad nyss nämnde Skogman, men säker kan man inte vara.

Grethe Kausland (1947-2007) lanserades som barnstjärna i åttaårsåldern och kallades Lille Grethe. Cowboyhelten är hämtad från debutsingeln, utgiven 1955. Senare kom Grethe att vara aktiv även som skådespelare och revyartist, bland annat ska hon ha varit en rolig imitatör.

Hon var född i portugisiska Porto, men flyttade redan som barn till Rio de Janeiro – där hon blev legenden Carmen Miranda. Hon sjöng och dansade i brasiliansk film, gärna klädd i färggranna frukter, och blev en oerhört omsvärmad stjärna. Berömmelsen förde henne till Hollywood, något som inte sågs med blida ögon i hemlandet. Man ansåg att hon blivit högfärdig och den brasilianska publiken vände henne ryggen. Vilket i sin tur tog knäcken på Carmen Miranda, som dog av en hjärtattack redan vid 46. Chica, Chica, Boom, Chic skrevs för hennes film That Night in Rio, som kom 1941.

Det har talats mycket och länge om Stikkan Anderson och hans förmåga som låtskrivare. Att han både kunde hantera text och musik märks i den humoristiska Det blir inget bröllop på lördag – meddelas endast på detta sätt.

Apopå Stikkan Anderson. Han skrev ju Är du kär i mig ännu, Klas-Göran? som blev en stor hit för Lill-Babs 1959. Året därpå sjöng Nora Brockstedt (1923-2015) in en norsk version – Er du gla’ i meg ennå Karl Johan? Nora var även verksam i Sverige och turnerade här med Thore Ehrlings orkester. Bland annat sjöng hon in Tango för två på svenska.

Walk on the Wild Side är en film från 1962, regisserad av Edward Dmytryk (1908-1999). På svenska fick filmen titeln Den heta vägen och i rollistan hittar vi namn som Barbara Stanwyck och Jane Fonda. Ledmotivet till filmen skrevs av Elmer Bernstein (1922-2004) och i slutet av filmen framförs en textsatt version av den fantastiske soulsångaren Brook Benton (1931-1988). Låten fångades upp när Per Myrberg skulle göra LP på Metronome. Svensk text – Leka med Ågren – av Olle Adolphson.

Under det beryktade sjuttiotalet fanns bland mycket annat en vurm för 1920-talet. Stenkakor, randiga badkostymer och Den store Gatsby var på modet (det där kommer ju och går, kan man säga). Detta måste ju främst ha med avståndet i tid att göra; man avskyr det som är nära men ganska gammalt – men dyrkar sådant som är avlägset och tillräckligt gammalt. Vår intervju med Jerry K Gustafson i Scafell Pike handlar just om att ta det stofila till topplistorna. Ett egentligen väldigt apart gäng i 70-talets nära-till-proggen-miljö var Sjön suger. Bandet var influerade av folkmusik och bluegrassmusik, men hade också en stor fallenhet för svensk schlager från stenkakans tid. Semesterflirt låg 1976 på Svensktoppen i maximalt tillåtna tio veckor.

Bosse Påhlssons från Ronneby var verksamma i många år och i många konstellationer. Bland annat var Carina Jaarnek (1962-2016) sångerska i bandet under en tid. På Hans Edlers skivetikett Marilla kom 1976 Sommartjej. Vad kan man säga annat än la la la la la-la lej?

Ingmars Nordströms brukar ju få kritik för att de är torra och tråkiga, en kritik som kan stämma om man bara lyssnar på deras sena inspelningar – albumen från 80- och 90-talen är stiffa. Men live var bandet det motsatta, skulle jag vilja påstå. Hursomhelst, när Steine Lindberg tog sin Gula Blend-röst och försvenskade låten What a Feeling – med musik av Giorgio Moroder och Keith Forsey och faktiskt med text av den som sjunger originalet, Irene Cara – så är det en dag på jobbet för Ingmar Nordströms. De hade nog ingen tanke på att vi skulle sitta hemma i sofforna och ha åsikter 38 år senare, de skulle bara göra en listetta på svenska. Ingela Pling står för översättningen.

Namnet Torgny Söderberg är inte direkt obekant i schlagersammanhang. Producenten och låtskrivaren som står bakom Diggi-loo diggi-ley, Kärleken är evig, Tänk att va’ lektyrfotograf, I Love Europe och många, många fler borde förstås stå ryttarstaty lite här och var. När sympatiske Stefan Borsch frontade Vikingarna så spelade bandet in Söderbergs Precis som Ferdinand på albumet Kramgoa låtar 2 (Mariann 1975).

Max Fenders går inte bara hem till Max, de besjunger även Villrådiga Vera – och det gör de på albumet Venus från 1977. Låten är skriven av Michael B Tretow (och visst luktar det lite, lite ABBA om den?) och bygger på ett riff som – i mina öron – styr illa över Ingela Pling Forsmans refräng. Visst hade man kunnat välja en annan titel? Själva orden Villrådiga Vera skaver, men i övrigt är det tumme upp för den här låten!

Vi tjatar lite om Söndag, min lediga dag – en försvenskning av Beautiful Sunday (1972) med Daniel Boone – men i den sunkadeliska kulturen finns det goda anledningar att göra det. Schytts är ju alltid bra, men i den här låten är kanske Jigs faktiskt steget vassare – lyssna på låten i Sunkits spellista i juni 2021.

Någon har låtit sig inspireras av någon annan, eller så inbillar jag mig bara. Visst finns det viss likhet mellan Söndag, min lediga dag och En sån’ ljuvlig sommardag, här framförd av Vikingarna på albumet Här kommer Vikingarna från 1974. (Det finns alltid extra utrymme för Vikingarna.) Låten skrevs av Jan-Eric Karlzon, ansvarig för bland annat Jag vill vara din, Margareta.

Nick Borgen lämnade Norge för Östersund 1969 och har sedan dess varit en av vårt lands mest uppmärksammade artister. Han har förstås varit soloartist, men också sångare i olika dansband – egna Nick Borgen & Scandinavians och Thor-Erics. På Thor-Erics album 77 från 1977 blandar Nick (som ofta är fallet) mjukare musik med rockigare sång. Låten heter Blue Jeans Baby.

Temat jeans går igen i Tajta jeans med Tonix. Låten finns med på albumet Förlåt mig, älskling från 1975. Klassiker!

I Sunkits spellista i maj 2021 fick vi med Stellans orkester och deras sagolika Badrumssången är skön. Det finns fler guldkorn på samma LP, Stellans från 1976, här fint exemplifierat med låten Jitterbug.

Bob Marley & The Wailers hade en stor hit med No Woman, No Cry som finns med på skivan Natty Dread från 1974. (Mer korrekt är väl att låten varit en stor hit sedan dess.) Detta gav förstås genomslag på svenska dansbanor och folkparker. Sten & Stanley gjorde den på svenska 1977 – som vi kunde njuta av i Sunkits spellista i februari 2021 – och det känns som att även sommarvindar kräver En kvinna, en man. Denna gång med Sven-Eric Mörtsjö, plockad från hans soloalbum På egna spår (Tyfon 1977).

Det händer att man ser listor av typen världens mest skrämmande artister och vanligtvis hamnar metalband som Mayhem och Portal på pallplats. Jag vill lyfta fram en annan kandidat. Pontiak Johanzon (född 1971) är en särling från Norrköping, som tillsammans med Mikael Popovic spelat in och gett ut populärmusik sedan början av 90-talet. Efterhand har detta gett resultat och Pontiak är idag ett hyfsat känt namn i Sverige. Gulliga Johanna är från de första åren. Lyssna på texten, pratsången, skriken av nattsvart ångest. Föreställ dig nu att du heter Johanna.

Dröm sött i sommarnatten!

Var kan jag lyssna på spellistan?

Du hittar Sunkits spellista i juli 2021 på Spotify.

Sunkits spellista i maj 2021

Sunkits spellista i maj 2021

Lite finskt, några droppar humor och svenska försök i genren reggae. Det bjuds du i Sunkits spellista i maj 2021. Mycket nöje!

Du hittar Sunkits spellista i maj 2021 på Spotify

Nu vänder vi blicken mot vårt östra grannland, Finland, för att hitta en version av den låt som sedan länge tjänat som Sunkits signaturmelodi. Happy José (Ching-Ching) heter här Hauska José och framförs av Jean-Pierre Kusela. Här har vi att göra med en uppdiktad personlighet, påhittad av regissören Spede Pasanen (1930-2001) och spelad av skådespelaren och musikartisten Vesa-Matti Loiri (född 1945). Crooner-karaktären Kusela var en återkommande figur i teveserien Spede Show, som spelades in under åren 1985-1987. Man törs nog säga att Jean-Pierre Kusela ligger nära en annan påhittad crooner, nämligen Andy Kaufmans mytomspunna alter ego Tony Clifton.

Humor och musik är en svår kombination, även för oss som lyssnar på musik med ett lättsamt sinnelag. Nu river vi dock av ett block med medvetet humoristisk musik, som haft sin definitiva plats på klubben genom åren.

Lars Sundholm (född 1963), radiopratare och imitatör, var en av spelbrickorna i Hassan-gänget. Här skildrar han ett lundellskt lidande kring ryggen. Lundells ryggskola finns på CD-skivan Rekordförsök! av och med Lasse Sundholm och Hasse Pihl, som gavs ut av Silence (förstås, Hassan-skivorna innebar ju tillsammans med utgivningen av bob hund ett enormt uppsving för skivbolaget i de värmländska skogarna) 1997.

Bengt Kyllinge, fd Bengt Erlandsson, är dalamusikern som uppträtt i olika skepnader och konstellationer i decennier. Jag blev så trött är en av flera oförglömliga pärlor från albumet Att vara musiker är kul, så det är väl inget jobb från 1999.

Vi återvänder en stund till träffsäkra imitatörer. Bernt Dahlbäck (1939-1978) var underhållare och komiker och som medlem i humorgruppen Gårunt Show frälste han folkparkerna med skruvad humor under senare hälften av 60-talet. Under 70-talet blev det mycket revy för Bernt Dahlbäck, bland annat hos Tjadden Hällström och Hagge Geigert, och han gav röst åt flera Disney-figurer på film. Cornelis Vreeswijk-osande Alida Gulmaj har en ganska sorglig verklighetsbakgrund, berättad av sonen, förläggaren Carl-Michael Edenborg (född 1967) i ett avsnitt om Bernt Dahlbäck av Kalle Linds Snedtänk.

Ordning på torpet, skriven av Kai Gullmar och Gus Morris, har framförts av många artister under många år – mest känd är kanske den med Sigge Fürst. Här hör vi den med Walter Larsson och – framförallt – skådespelaren Ingrid Björk, ackompanjerade av Eberhardt Jularbos orkester. Inspelad i oktober 1948 och verkligen värd att höra.

Snopporna. Ja, så kallade sig den sångtrio som Siw Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Anna-Lena Löfgren hade tillsammans under åren 1962-1964. Valet av namn är ett mysterium för oss, och låten Min ballong kanske inte direkt bidrar till att skingra dimridåerna.

Dags att ge sig ned i gillestugan för lite mysigt umgänge med Sten & Stanley. År 1972 släppte bandet ett livealbum med det underbara namnet Kända låtar i stereo (Decca) och tanken var säkert att ta upp konkurrensen med den tidens strida ström av partajanpassade non-stop-plattor med potpurrier av de stora hitsen. Här får vi en skön godispåse med Solveig Solveig och Fröken Godis.

Världens första synthpop-platta, det kan man nog kalla Elektron Kukéso av och med Hans Edler. Med en kurs i elektronmusik i bagaget lödde Hasse kretskort i Elektronmusikstudion (EMS) på nätterna. Syftet var förstås att vara först med framtidens populärmusik. Populärt kanske resultatet inte blev – då, 1971 – men Fattig man söker efter mat är likväl en klassiker och bör behandlas med respekt (för att inte säga vördnad).

Legendariske Hans Edler har alltid slagit ett slag för hållbar hantering av sin musikaliska skatt. Texten till Fattig man söker efter mat återkommer redan året därpå – på en samlingsskiva ämnad åt gillestugans partaj – och ytterligare ett år senare också på en egen singel. Här har låten omvandlats till klassisk crooner-tappning och heter kort och gott Fattig man. Ingenting är omöjligt, som det brukar heta.

På skivbolaget Metronome kom albumet Per Myrbergs nya LP på Metronome med skådespelaren Per Myrberg 1965. Per var populär skådespelare på teaterscen och filmduk och genom superhiten 34:an blev han det också på skiva. Men från denna LP plockar vi Fröken Fröken, i original Dang Me, skriven av Roger Miller och med svensk text av ovan nämnde Cornelis Vreeswijk.

Hootenanny Singers från Västervik fick kontakt med Stikkan Anderson och ljuv musik uppstod – något som skulle ha långtgående effekt för både Stikkan och Hootenanny-medlemmen Björn Ulvaeus. Och faktiskt även för bandets chaufför, Hans ”Berka” Bergkvist. Hursomhelst, under en tid var Hootenanny Singers mycket stora och turnerade land och rike runt i sin turnébuss. Bussen trakterades av nämnde ”Berka”. När låten Mårten Gås skulle spelas in fick han följa med in i studion och sätta huvudstämman, trots att omgivningen var helt och hållet oförstående. Första tagningen hamnade på albumet Civila (Polar) från 1967. Här kan du lyssna på när Hansi Schwarz i Hootenanny Singers berättar om låtens tillkomst och för tidningen Megafonen berättar Hans ”Berka” Bergkvist om vad som hände sedan.

Torka tårarna och le igen är med på Flamingokvintettens album Flamingokvintetten 2 (FLAM), som gavs ut 1972. Hasse Sidén står för den svenska texten till Little Lonely One, som spelats in av artister som The Jarmels och Tom Jones.

På tal om utländska hits i svensk tappning… Put A Little Love In Your Heart var en stor hit med Jackie DeShannon (som också var medkompositör till låten) 1969 och 1974 hamnade den på Vikingarnas album Här kommer Vikingarna. Under den här tiden var Stefan Borsch bandets sångare och Peter Himmelstrand stod för den svenska texten.

Idag är det inte många som pratar om Stellans orkester – eller Stellan’s orkester som de själva skrev namnet – men det finns anledning att ändra på det. Bandets enda album, Stellans från 1976, rymmer flera njutbara låtar. En av dessa sticker verkligen ut. Vi pratar om Badrumssången är skön, en låt som vi spelade ofta i klubbens barndom.

Musikstilen reggae är ju väldigt bred och kan rymma lite av varje. Även de gamla trotjänarna Trio Me’ Bumba gav sig på genren, i Dala-reggae från albumet En kis från Söder (Great Music Production, 1980). Om denna sorterar in som kosher får du avgöra själv.

Mer västindiska toner hörs i Snälla nå’n med Hörnefors stoltheter och Sunkit-favoriterna Max Fenders. Låten är en av mer än två tusen signerade Lennart Clerwall och återfinns på albumet Venus från 1977. Skivan är hyfsat enkel att hitta på loppmarknader, något som vittnar om att den var väldigt populär när den kom.

Vid ungefär samma tid som svensken upptäckte reggae sköljde en våg av skateboard över landet. I snart sagt varje håla ville man ha en ramp – med eller utan hjälp från någon bank – och givetvis lyfte samtidens populärmusik upp detta fenomen. Skateboard (Ooh-Ah-Ah) var i original en tysk låt, en stor hit med Benny Schnier (född 1957) och den kom i flera versioner på svenska, varav den kanske främsta är med Sten & Stanley. Deras tolkning finns med på albumet Copacabana (en annan tidsmarkör) från 1979.

Här kommer en liten bonus: Benny Schnier framför Skateboard (Ooh-Ah-Ah) inför en svårflörtad tysk tevepublik 1978.

Skivbolaget Marianns gunstlingar Säwes kom 1975 med sitt andra album, Dansa på 2, och här hittar vi På våran bakgård – en svängig sak, skriven av bandets sångare och gitarrist Lasse Sewerinsson. Håll gärna basgången i huvudet till nästföljande låt…

Ett annat band på Mariann var ju framgångsrika Schytts från Göteborg. På deras första album, Hålligång 1 från 1973, känner vi möjligen igen basgången från spåret innan (den är ju i och för sig inte helt unik) i brottarhiten Aj aj aj skriven av Rune Wallebom, under en tid gitarrist i The Violents och framförallt upphovsman till hur mycket musik som helst. I Schytts tappning är hans Aj aj aj väl värd att nämnas som en av de stora svenska låtarna överhuvudtaget.

Harold Melvin & The Blue Notes hade en hit med Don’t Leave Me This Way 1975 och året därpå var det dags för Thelma Houston, som verkligen tog ut svängarna i låtens discokaraktär. På svenska dyker låten upp på albumet När kvällens dans är slut (Tyfon, 1977) med Sven Erics. Sven-Eric Mörtsjö och grabbarna, producerade av Börje Forsberg, har troligen sneglat på Thelmas version. De står förstås en bit därifrån, men det här är ändå ett bra exempel på svensk dansbandsmusik under den tid då banden började vackla och famla sig fram i nya genrer.

En annan artist som tar svänget till nya dimensioner är Wing Han Tsang (född 1960), känd kort och gott som Wing. På det egenutgivna albumet Dancing Queen (2006) framför hon just Dancing Queen som ingen annan. Verkligen ingen annan. Janne Schaffer, som spelar gitarr på originalinspelningen med ABBA, fick höra Wings tolkning under ett besök på klubben Sunkit och det ryktas att han grät av skratt. Och visst är den speciell?

Dags att knyta ihop säcken. Det gör vi med Tonix och deras Jag vill bort härifrån, hämtad från albumet Vindens melodi (Platina, 1975). Här möter countryinfluenser det senaste man kunde hitta på moog-hyllan, så Tonix låg sannerligen rätt i sin tid.

Lyssna på alla härliga låtar i Sunkits spellista i maj 2021 på Spotify!

Sunkits spellista i mars 2021

Sunkits spellista i mars 2021

Tuff livsstil och slang i låttitlar bjuds du i Sunkits spellista i mars 2021. Här sätter vi låtarna under lupp.

Här hittar du Sunkits spellista i mars 2021 på Spotify.

Sunkits signaturmelodi Happy José (Ching-Ching) framförs denna månad av Willy Schobben (1915-2009). Han var en nederländsk trumpetare och orkesterledare, som från början studerade klassisk musik och spelade i symfoniorkester. Från 1950-talet ledde han olika dansorkestrar och storband.

Komikern och skådespelaren Danny Kaye (1911-1987) har gjort många sångnummer och fina Bloop Bleep är från 1947. Skriven av Frank Loesser (1910-1969).

Lasse Dahlquist (1910-1979) var född i Örgryte, men det hindrade honom inte att lägga ut texten brett i Ekenskisen – ett kärleksfullt porträtt på stenkaka av den klassiska stockholmska ynglingen.

Som dotter till jazzviolinisten Hasse Kahn (född 1923) låg det kanske nära till hands att Victoria Kahn (född 1954) skulle ge sig i kast med musiken. I slutet av 60-talet kom en serie singlar med henne och 1967 låg Tro’t om ni villSvensktoppen. Ivan Renlidens orkester stod för kompet. Victoria hade också provat på skådespelarbanan – hon debuterade på Dramaten redan som sexåring – och detta blev också hennes yrke. Hon har även varit verksam som koreograf.

Och på tal om Svensktoppen, så är väl en av de mest osannolika bidragen till det programmet underbara skådespelaren Julia Cæsar (1885-1971) med sin oortodoxa version av The Yankee Doodle Boy. Annie från Amörka gavs ut på singel 1967 av Odeon, men låten hade Julia Cæsar framträtt med redan i mitten av 1940-talet, då den var öppningsnummer i en revy med samma namn och som spelades på i sammanhanget legendarisk mark – Tantolundens friluftsteater.

Ulf Peder Olrog (1919-1972) skrev Sången om Medelpad eller borgmästarinnan i Sundsvall, som Sven Arefeldt (1908-1956) så finstämt sjöng in på Sonora i oktober 1949. Sunkits vän David Nessle har kallat Sven Arefeldt för ”Sveriges Fats Waller” och vi har ingen anledning att säga emot.

De har hyllats sedan sitt genombrott på 60-talet och det är väl ärligt talat lite förvånande. Tom Nordbloms kan aspirera på titeln landets mest valhänta dansorkester, men väger upp med charm och engagemang. En liten gulnad lapp från 1966 var deras skivdebut och det är också deras största hit.

Hur det gick till när Reco, eller Reijo Kääriäinen, fick möjligheten att spela in singeln Jolly Jolly, Buddy Buddy lär vi väl aldrig få veta. Men skivan har satt djupa spår i oss och vår publik. Så pass djupa att Jolly Jolly, Buddy Buddy blev titelspår till teveserien Alla utom vi, som lanserades under vårvintern 2021. För regi står Erik Jerka Johansson, som i sin ungdom hittade låten i en spellista på just denna webbplats. Allt hänger ihop, på ett inte alltid begripligt sätt!

När långtradarcountry kom till Sverige var förstås överlevnadskonstnären Hans Edler inte sen att ge ut filmen-Klippet-doftande 89:an och jag på sitt skivbolag Marilla. Frågan är om inte kameleonten Edler fraserar som Mats Rådberg mer än Mats Rådberg själv. Underbar inspelning!

Dansbandet Botten Stars från Lidköping har många fräsiga låtar på sitt CV. Här ger man sig i kast med När man sett det man vill se, skriven av ingen mindre än Alf Robertson. Alf själv hade med låten på sitt album Symfoni från 1981 och två år senare släppte Botten Stars sin version på plattan I gamla parken.

Vi ses nog aldrig mer är baksida på Jigs debutsingel, utgiven på Karusell 1969. Och vem kunde ana att en sådan blygsam placering gömde ett så dramatiskt guldkorn? Lysande exempel på ett Jigs som ännu inte hade kommit fram till sitt patenterade sound som poppigt dansband. Låten fick ny uppmärksamhet i och med att samlingsskivan Guldkorn & Rariteter gavs ut på Warner 2018.

Eilert Pilarm (född 1953) behöver knappast någon närmare presentation. Här hör vi Husums-Elvis i ett av sina största ögonblick, Suspicious Minds, från albumet Eilert is Back från 1997.

Renée Agén (född 1950) var stjärna i sin ungdom, ivrigt påhejad av Thore Skogman. Här hör vi Den knasiga familjen, skriven av Thore Skogman och Thorsten Lodin. Låten finns med på albumet Sjåttis med magisstern, utgiven på Cupol 1968. Och när Cupol är med i diskussionen och tiden är sent sextiotal, så anar du förstås att Cacka Israelsson gjorde omslaget. Så rätt så.

Carli Tornehave (född 1932) sjunger idag mest jazz, men under sin mest framgångsrika period kunde han blanda smäktande schlager med riviga poplåtar. Toppenskönt är en toppenskön rökare, som det är toppen att slänga på en sen klubbkväll. Singeln kom på Metronome 1966 och kompet står Sven-Olof Walldoffs orkester för.

Benny Borg, låter det bekant? Ja, precis – det var ju han som sjöng i Streaplers ett tag och som skrivit en mängd låtar till pop- och dansband (bland andra En spännande dag för Josefine). Benny Borg, född 1945 i Göteborg, flyttade till Norge 1969 och här har vi väl anledningen till att han är mer känd i vårt västra grannland än han är här. Med text av Stikkan Anderson blev Delilah på oklara grunder Raring på svenska.

Redan 1962 gjorde Towa Carson Cuando Calienta El Sol på svenska, som Varför är solen så röd. I Sunkits spellista i januari 2021 plockade vi upp Maths Blomqvist med sin Dansorkester och Stråkorkester och deras egensinniga version med originaltext, men nu har turen kommit till Vikingarna och svensk text på nytt. Här är Christer Sjögren sångare och skivan är Kramgoa låtar 8, som gavs ut 1980.

Nu börjar vi få lite puls! Vad är då bättre än att toppa med Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen? När Lennart Hagvall sjöng in låten 1947, så blev den dödskallemärkt av Sveriges Radio och det resulterade i att skivkarriären tvärdog innan den ens hunnit starta för Hagvall. Det motsatta måste sägas om den något oväntade version som 1976 släpptes på singel med Jerry K Gustafson & Scafell Pikes Fjällkvartett. Gitarristen Jerry Gustafson var ensam svensk i populära Scafell Pike och fick framföra låtar på svenska när ordinarie sångaren Derek Hudson vilade stämbanden. Singeln var en ploj som blev en av bandets största succéer.

Och på tal om Streaplers, så kommer här en hyllning till det coola livet som yngling med ”en jänkebil”. De’ e bara å stå på är skriven av Gert Lengstrand och Jan Persson och släpptes på albumet med samma namn 1982.

Mer tuff livsstil serveras vi av Uppsalabandet Ceges. EMI släppte 1978 deras album Va’ ska man dansa för när man ändå inte får följa me’ hem efteråt (ja, självklart är det en blinkning åt Magnus Uggla). Här hittar vi Hey Girl, skriven av Bert Östlund och Rose-Marie Gröning. Andas inte låten lite melodifestival?

En annan låt som doftar bidrag till Melodifestivalen är Stockholm med The Moonlighters. Låten skrevs av Ingela ”Pling” Forsman och Örjan Englund. Den gavs ut 1978 och finns med på albumet Sommaren behöver vi som gavs ut av Börje Forsbergs skivbolag Tyfon.

Vi återvänder ofta till Paul Paljett. 1980 återvände han själv till födelsenamnet Paul Sahlin – eller egentligen kort och gott Paul – och försökte tuffa till sig i takt med sin tid. På albumet Passar Galoscherna? hittar vi en rykande rökare som skildrar det tuffa livet som discjockey. Låten D.J. får högsta betyg!

Fler brösttoner. Året efter att Claes-Göran Hederström vunnit Melodifestivalen med Det börjar verka kärlek, banne mig släpptes Man e’ man, som b-sida på en singel. Peter Himmelstrand hade ett finger med även i denna låt, som i original heter The Great Escape och sjöngs in av Ray Stevens. Claes-Göran Hederströms version kom på RCA 1969.

Häng me’ på party är förstås en hit på klubben Sunkit, men här hör vi den i en för oss lite ovanlig version – nämligen med Flamingokvintetten. Ulf Neidemar (född 1940) skrev låten och släppte den på singel 1971. I Flamingos händer kom den året efter och öppnar deras album Flamingokvintetten 2.

Och när vi ändå är inne på party. Vad sägs om Schytts? Vad sägs om Na Na Na från plattan Hålligång 3, som kom 1973? Jo, jag tänkte väl det. Gert Lengstrand och Rune Wallebom skrev låten.

Sven-Ingvars har gjort många bra låtar och haft många stora hits genom åren. Stina, kom till mitt party finns med albumet Playa Blanca från 1976, men att den inte nått mer uppmärksamhet än den har gjort är ett totalt mysterium. Text och musik av Mats Wickén.

Festen rullar vidare!

Lyssna på Sunkits spellista i mars 2021 på Spotify!

Erik Lihm och hans soloskiva Ton för ton

Erik Lihm och hans låtar som verkar vettiga

Som keyboardist i Vikingarna höll sig Erik Lihm i bakgrunden. Men 1979 kom LP-skivan som skulle göra honom till popstjärna. Den är riktigt bra.

Erik Lihm föddes den 18 maj 1949. I hemstaden Malung bildades första bandet, Skintones, 1964. Från början av 70-talet kunde han försörja sig på heltid som musiker, först på Svenska Amerikalinjens båt M/S Gripsholm. Under en tid var han också medlem i klassiska instrumentalpoparna Telstars. Även Pelles och Spotlight finns på Eriks CV.

Men det är väl främst genom sina många år (1984-2004) som keyboardist i Vikingarna han blivit ett household name i nordisk musik.

Vad inte många pratar om – inte ens Erik Lihm själv – är den soloplatta som han gjorde på RCA Victor 1979, Ton för ton.

När Erik skrev om den här skivan på sin blogg för några år sedan, så lät det som att han ser på plattan som lite av ett ”olycksfall i arbetet” och att han därefter ”överlät till andra att sjunga”. Det här kan ju tyda på självdistans eller dåligt självförtroende – eller både och – men även skivbolaget verkar ha drabbats av kalla fötter. Erik Lihms soloalbum har nämligen ytterligare två solosångare!

Nils Högström och Lars Ekström gör bra ifrån sig som gästande sångare. Men det gör även Erik Lihm. Greppet med tre solosångare är obegripligt, men bidrar förstås till det pussel som gett Ton för ton kultstämpel.

Och det här med sångarna är bara början. Eller vad sägs om texter skrivna av Sören Skarback!? Omslaget är plåtat av Gunnar Bunker! Bland musikerna hittar vi också en 22-årig Nils Landgren.

Upprinnelsen till Ton för ton är att Erik Lihm året innan ”hade skrivit några låtar som jag tyckte verkade vettiga” samt det faktum att ett pärlband skickliga musiker råkade spela på restaurang Trädgår’n i Eriks dåvarande bostadsort Göteborg. Mellan föreställningarna satt bandet i studion och hjälpte Erik att – möjligen – bli popstjärna.

Ja, pop är det kanske inte. Inte schlager. Inte heller dansband. Erik Lihm skriver på LP:ns omslag att hans ambition varit att göra en så varierad platta som möjligt. Det kan ju vara både en välsignelse och en förbannelse. I huvudsak är det en riktigt bra skiva.

En favorit är inledande Det finns en sång (för alla tankar), med en lätt skruvad text signerad Monica Forsberg. Och man kan inte prata om Ton för ton utan att nämna låten Brigitte Bardot:

Brigitte Bardot
vill du va' med i mitt band
Jag kan spela jättebra
ibland

Odödliga rader från Sören Skarbacks penna.

Faktum är att samma år som LP:n gavs ut, så var det Erik Lihms tur att befinna sig på Trädgår’ns scen. Nu som keyboardist i det nybildade Spotlight, som då var kompband till Bosse Parnevik. Bandet gjorde ljudeffekter och spelade när Parnevik sjöng. Och mellan Parneviks imitationsnummer och sketcher, så underhöll Erik Lihm och hans vänner med låtar som Brigitte Bardot. Vilken dröm att få ha varit med om det!

Erik Lihm har också gjort en singel som soloartist, Hi-Flower, utgiven på skivbolaget E. Mann – som också gav ut Sunkit-favoriten Gunnar Winald. Och självklart är Erik fortfarande mycket aktiv som musiker, även om han lagt sitt band Erik Lihms orkester på hyllan sedan några år.

Tack för Ton för ton, Erik! Hoppas att du kan känna att det finns människor därute som sätter din LP mycket, mycket högt.

Erik Lihm: Brigitte Bardot från LP:n Ton för ton (1979)

Tack

Tack till Daniel Standar, som var först med att fästa våra öron på Ton för ton. Tack också till Alice Radomska, som bidragit med förstahandsinformation om spelningarna på Trädgår’n.

Läs mer

Peo Thyrén ger en intressant – och lite skräckinjagande – inblick i lanseringen av Nya Vikingarna, där Erik Lihm skulle vara en av medlemmarna. Det här är nog en parentes som alla inblandade helst vill glömma, men det är som sagt en spännande historia. Boken heter Från Noice till nu – du lever bara en gång och finns som inbunden bok, pocket och ljudbok.

Länkar

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén