Sommaren 1959 var fotbollsspelaren Lennart ”Nacka” Skoglund glödhet. Vid tiden åkte alla som var heta på folkparksturné. Och för Nacka hettade det till ordentligt i Dalarna och Värmland.
I inlägget ”Nackas sommarturné 1959 – publiken hängde med i Alingsåsparken” skildrade vi reaktionerna på Nackas turnépremiär. Men det var egentligen torsdagen den 9 juli som Nackas folkparkssejour startade på allvar.
Måndagen 13 juli 1959 sammanfattar Aftonbladets gamle nöjeskrönikör och jazzskribent Bengt Melin Nackas helgstopp i de fem norrländska orterna. Rubriken: ”Kritiserad Nacka slår publikrekord i parkerna”.
I lördags slog fotbollsidolen publikrekordet i Sveg – drygt 7.000 själar – och gjorde stor succé i Viskan. Igår var det Dala-Järnas och värmländska Torsbys tur att uppleva klacksparkeri och heshetspräglad Nackasång”, inleds artikeln.
Melin skriver att turnédebuten i Alingsås blev en aning skraltig då få kom dit och allt var dåligt inövat. Nacka hade i Inters sommarturnéavslutningsmatch mot Malmö FF ”vrickat stödstjälken (högra foten)” och hade svårt att stödja på benet. Bättre gick det heller inte i Malung den 9 juli, där publiken och ackompanjatören svek. Där riktades också bister kritik mot VM-idolen. Klacksparkandet med tvåkronor var trots allt halva beståndsdelen av Nackas show.
Men, skrev Melin, som det hette i det årets Nacka-melodi så visar linluggen att han ”kommer tillbaka”:
Det är ingen show han presterar, det är inget bländande artisteri. Egentligen består programmet bara av att Nacka intervjuas av sin manager Åke Linder, han klacksparkar en tvåkrona i sin egen bröstficka, sjunger några låtar och spexar med publiken. Men det är idrottsidolen folk kommer för att se – inte sångaren. Ändå sjunger han rätt hyggligt och är i full färd med att utöka sin repertoar.
Chefen i Torsby folkets park, Gunnar Lamberg, konstaterar efter framträdandet fina publiksiffror och rekord i autografskrivning och att de gärna vill ha dit Nacka igen.
Hur trivs Skoglund himself med artistlivet? skriver Bengt Melin. Jo, efter att Aftonbladet åkt med honom runt i Dalarna och Värmland kunde de konstatera att han trivs ganska gott.
– Men det är svettigt, säger han och suckar. Det är svårt att hitta snälla spelare som kan kompa. Ibland är det grönt, ibland haltar det fullständigt. En del lirare verkar inte spelklara…
Just ackompanjemanget är det svåraste problemet på turnén. Nacka ställs inför nya musiker på varje plats och ofta hinner man inte repetera. Då blir det bara ”Vi hänger mé” och ”Jag kommer tillbaka” för hela slanten. Melin skriver:
Men publiken stortrivs – det märker man. Idag dyker ”den vajande majskolven” upp tillfälligt i Stockholm för att medverka i TV-programmet ”Kväll på Tyrol”. Sen bär det åter av ut i Svedala. Närmast står Gotland på tur.
Läs mer i artikeln ”Nacka Skoglund – 65 år sedan folkparksturnén”.
