Evald Persson – en var sin egen enmansorkester

Evald Persson gav bara ut en skiva som artist. Å andra sidan är denna en mångfacetterad trick-inspelning.

Evald Persson sjunger till sin orkester står det på EP:n från 1973 och han är själv hela orkestern! Baksidestexten berättar det mesta – ganska knapphändiga – som går att få reda på om Evald Persson.

Evald Persson, född i Linderöd, Skåne, 1929. Flyttade till Stockholm 1948 där han sedan dess är verksam som organist, underhållnings- och dansmusiker samt pianostämmare. Evald spelar samtliga instrument som förekommer på denna skiva, nämligen orgel, piano, dragspel, el-orgelbas, el-trummor (rytmbox) och sjunger tvåstämmigt – detta är alltså en trick-inspelning. Evald har sjungit och spelat i 25 år vilket är ett litet jubileum, som han vill celebrera med denna EP. EVALD PERSSON 1948-1973!

Sunkits vän och välgörare Fredrik af Trampe har grävt i arkiven och kan bekräfta att Evald Persson flyttade till Stockholm 1948. Han var mycket riktigt utbildad till, och yrkesverksam, som pianostämmare. Evald Persson tog också examen som organist.

Dessutom visar det sig att han var blind. I Svenska Dagbladet den 10 oktober 1948 kan man läsa i en notis från ”De blindas dags mässa” i Ostermans bilhallar på Birger Jarlsgatan i Stockholm (även känd som Marmorhallarna), att den då 18-årige Evald Persson ondgör sig, bland andra vittnen, om svårigheterna för blinda att komma ut på arbetsmarknaden.

Jag söker vikariat, men till och med det är ganska svårt att få för en blind. I hela Sverige finns sålunda blott en enda fast anställd blind organist. Han har plats i en missionsförsamling i Visby. I Norge och Danmark vet jag att det är annorlunda, där finns många blinda organister.

Etiketten som gav ut EP:n är Pyramid Records och Persson framför Det är så en dröm blir till, Vilken skillnad en dag gör, Gamle Svarten samt Den gamla spinnrocken. Pyramid Records var en liten, men inte obetydlig skivetikett som drevs av dragspelaren Lennart Wärmell (1927-2021). Pyramid Records gav ut ett runt femtio singel- och EP-skivor, i stort sett mellan åren 1967-1982. En del utgåvor har rimlig kommersiell potential, såsom mer namnkunniga artister som Boströmarna och Hjördis Petterson – och förstås en hel packe med dragspelplattor. Men andra verkar vara kunna ha varit ”vanity pressings”, alltså skivor som artisten själv betalade för att ge ut.

Hur det står till i fallet Evald Persson är svårt att avgöra. Evald sjunger lite entonigt och utstrålar verkligen ingen energi, men å andra sidan spelar han ju alla instrumenten själv. Det i sig skulle ha kunnat vara ett försäljningsargument 1973.

Evald Persson gifte sig 1951 med Stina Gahnberg. De fick en son tillsammans, men sonen dog tragiskt nog efter bara ett par dagar i livet. Paret bodde hela tiden mellan giftermålet och Evalds död 1999 på Åsögatan 148 på Södermalm i Stockholm. Stina gick bort 2002.

Du kanske vet mer? Hör gärna av dig eller skriv en kommentar här på sidan.