Kategorier
Artister

Yngve Stoor

Den europeiska hawaiigitarrens okrönte konung. Populär och folkkär, men fick aldrig den respekt han förtjänade.

Yngve Stoor föddes 1912 och dog 1985. Han var Sveriges främste hawaiigitarrist, utan jämförelse. Redan i slutet av 1920-talet specialiserade sig Stoor på hawaiimusik och han gav ut 35 LP-skivor och skrev omkring 300 låtar. Den mest framgånsrika är Sjömansjul på Hawaii från 1945. Yngve Stoor var en entusiastisk vän av Söderhavet och gjorde nära 50 resor i området. Hans musik spelas oftare i Hawaii än i Sverige.

Yngve Stoor gav ut de flesta av sina skivor på egna etiketten Lani, en förklaring till varför det finns så många signerade skivor i omlopp (ofta med texten "Med hälsningar Yngve Stoor" eller "Varma hälsningar Yngve Stoor").

Under en tid drev Yngve Stoor musikaffär på Hantverkargatan 54 i Stockholm; Yngve Stoor Musik och Radio.

Yngve Stoor är begravd på Västberga begravningsplats i Älvsjö, Stockholm.

Av Magnus Nilsson

Av Magnus Nilsson

Magnus "Ny-Magnum" Nilsson är en av grundarna till Sunkit. Han är verksam som digital strateg i Stockholm.

5 svar på ”Yngve Stoor”

I sammanhanget ska vi inte glömma den finländske motsvarigheten till Yngve Stoor: Onni Gideon. Hans storhetstid ssammanföll med Stoors: sent 40-tal till tidigt 50-tal. Gideon uppträdde även som clown. Han hade i sitt band finländska elgitarrpionjärer som Herbert Katz och Onni själv fick lapsteel-gitarrer byggda av både ljudföretaget Sarco och gitarrbyggaren Johannes Malmström i Helsingfors, med pickuper av Leif Renwall. Detta var innan man kunde hitta elgitarrer i finländska musikaffärer!

Jag har aldrig varit på någon Söderhavsö. Men hoppas att jag någon gång får chansen att åka dit… Träffade aldrig Yngve, men min pappa kommer ihåg honom.
Christer Stoor, Hallstahammar

Yngve Stoor skulle ha fyllt 100 år idag 2012-04-05. För att fira detta kommer jag att spela skivan ”Öarnas serenad och Isa Lei med Yngve Stoor & Harmony Sisters” (stenkaka) på en vevgrammofon vid hans grav idag kl 16.00 på Västberga kyrkogård.

1980 (rätta mig om jag har fel, kan ha varit 1981) ordnade jag och min kamrat Stefan Sellbjer en konsert och folkfest på Orebergets festplats, i Göteryd med Yngve Stoor som dragplåster.
Vi tänkte att det kanske kunde komma något hundratal, men vi fick säkert över 500 besökare och det blev en stor succé. Delvis spelar säkert nostalgin över den gamla festplatsen en roll, men vi märkte också vilken relation många äldre hade till Yngve Stoor. Själv var han väldigt försynt och verkade glad över att någon fortfarande ville lyssna på hans musik. Han var en fin musiker, som älskade det han höll på med. Någon gång blev det kanske lite banalt och mer exotism än äkta Söderhavsmusik – men han är, som andra här påpekat, definitivt värd mer respekt för sin musikgärning.
hälsar
Ivan Markowicz, frilansjournalist, Stockholm

Går igenom låtar på Sonora LP boxen Melodier som bedåra. Yngve Stoor är för mig något av det mest minnesvärda. En längtan bort från kalla Sverige. En dröm om vackra öar långt borta fulla av kärlek.
Åhhh kanske någonstans någongång.
Magnus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

5 + femton =