Trots att Åke Uppman bara gav ut en enda singel under sin levnad är han idag en kultartist. Låten Jag är en man är ett tidigt exempel på grovkornig country. Sunkit har träffat mannen bakom texten, Jan Grönborg.

Jan Grönborg (foto: Henrik Martinell)

Jan Grönborg (foto: Henrik Martinell)

De två exemplaren i Sveriges Radios arkiv vittnar om att den mytomspunna EP:n med Åke Uppman faktiskt existerar. Den gavs ut 1969, pressades i tusen exemplar och såldes av upphovsmännen själva. Den samtida framgången var blygsam, men nära 40 år senare är skivan en riktig dyrgrip och ett hett eftertraktat byte för samlare av mystisk musik.

– Då kanske jag skulle gå och leta i alla mina lokaler. Jag vet inte vad timpengen blir då, skrattar Jan Grönborg, som skrev texterna på skivan.

Jan Grönborg var en av Åkes närmaste vänner. De kom i kontakt med varandra genom ett extrajobb som Jan hade på ett tryckeri på gamla Klarabergsgatan i Stockholm. Åke var chaufför och Jan hjälpte honom att lyfta bland annat tryckplåtar.

– Vi satt ju tillsammans i bilen en hel del och kom varandra väldigt nära. I bilen hade vi mycket practical jokes och han kunde dra strofer utan gitarr när vi satt och körde bil. Han berättade bokstavligen med sång ibland när vi showade, säger Jan.

Tillsammans hade de många tillställningar och fester.

– Då kom Åke med sin gitarr och säregna sångröst. Han hade en speciell sång som definitivt gick hem.

– Men jag fick väl inte så stor chans att exponera honom, säger Jan.

Åke och Jan hade mer långtgående planer än bara en skiva, men på grund av dels giftermål och barn och dels andra privata anledningar blev det ingen ytterligare inspelning.

Jan Grönborg kategoriserar Åkes musik som blues som nosar lite på negro spirituals. Andra har beskrivit musiken som ”svensk outlaw-country”.

– Åke hade ju ingen lätt uppväxt, utan han kom från tuffa förhållanden. Det satte ju sina spår och han var nog väldigt känslomässig och kunde sätta ton på det också, säger Jan.

Åke Uppman var drygt 30 år när han och den fyra år yngre Jan spelade in skivan. Det var Jan som tog initiativ till inspelningen.

– Jag kände i hela mig att det här var något som verkligen skulle kunna slå. Men vi hade ju så små ekonomiska resurser, säger Jan.

De gjorde inspelningen helt på egen bekostnad, hyrde en studio i Gubbängen med tekniker och spelade in skivan under mycket kort tid. Jan berättar att det sammanlagt rörde sig om cirka tio timmars studiotid uppdelat på några dagar.

– Det var rätt ut i etern, får jag väl kalla det. Där fanns det inga omskrivningar. Vi var två arbetande killar som gick mer på känsla än ekonomi och planering tyvärr, säger Jan.

– Allt det här var ju en slags prototyp med Åke för att vi skulle lära oss att spela in rent tekniskt och vad det handlade om. Detta gjorde vi för att eventuellt satsa mer på skiva nummer två.

Spåret Jag är en man väcker känslor. Den har av vissa kallats för ”en underbar låt med ett starkt budskap utan innehåll”, medan andra ställt sig undrande till sanningshalten i textraderna ”Jag är en man som träffat många kvinnor, även på krogar och bordeller”.

– Nu kommer du in på något som jag varit med och mixtrat i också, men krogar och bordeller är väl att ta i. Vi säger i framgång och i motgång istället. Han var väl inte helt utan attraktionskraft på det täckta könet. Så det fanns mycket kvinnor, säger Jan.

Jan bekräftar att Åke under tidigt 60-tal spelade ihop med Benny Andersson från ABBA.

– Det här var före min tid. Eller parallellt faktiskt, men jag träffade bara Benny vid ett enstaka tillfälle på en restaurang då Åke träffade honom. Hade Åke kunnat klättra med där tror jag att han skulle ha bidragit en hel del musikaliskt också, säger Jan.

Jan menar att EP-inspelningen var ett försök i en för liten skala för en artist med så stor potential som Åke Uppman. Han återkommer ofta till att det var bristen på resurser som gjorde att det inte har blivit så mycket uppmärksamhet kring Åke. Men det visar sig att Åke faktiskt haft chanser att nå en större publik. Chanser som Åke aldrig tog.

Jan berättar att han hade ordnat jobb åt Åke på restaurang Stinsen som låg mittemot T-centralen på den tiden. Det var en stor restaurang där Åke skulle gå omkring som entertainer och sjunga och spela på begäran. Allt var klart. De satt i bilen nere i garaget, det var första dagen och Åke skulle just gå upp och spela.

– Då bangade han ur. Vi hade verkligen pratat om det här innan, men då ville han inte. Vi ska komma ihåg att han var en väldigt emotionell kille. Den gången följde han ju inte upp det hela och han hade ju problem ibland med kvinnor och…

Jan hejdar sig och tystnar.

– Den gången var han kanske inte tillräckligt stark för att gå upp och spela för folk, men annars backade han ju inte ur när det var större sällskap. Då tog han gärna gitarren och sjöng, säger Jan.

Vid ett tillfälle träffade Jan Little Gerhard på Söder och försökte marknadsföra skivan och få Gerhard att bli intresserad av artisten Åke Uppman. Men samtalet ledde inte till någonting.

– Det skulle ha kunnat vara en väg att hitta etablerade i branschen som kunde ta hand om Åke.

Jan kan se flera orsaker till att Åke inte blev känd, till exempel att hans vanliga jobb tog upp för mycket tid från musiken.

– Och Åke var inte känd heller, men han hade blivit känd om någon hade satsat på honom , det kan jag garantera, säger Jan tvärsäkert.

Skivan pressades i begränsad upplaga och några outgivna spår finns inte.

– De har ju försvunnit i stort sett. Jag har några ex kvar själv, men de är en sällsynt vara idag. De här tusen exemplaren försvann ju ganska snabbt. Ingen restupplaga. Åke och jag sålde och skötte distributionen så det såldes en hel del till bekantas bekanta, säger Jan.

Jan gissar att skivorna idag finns i olika hem runtom i Sverige.

– Eller har gått ur tiden som det heter. Sönderkörda förmodligen, ler han.

Jan Grönborg försöker idag njuta av de eventuella frukter han skördat i livet.

– Jag drömmer väl som alla människor gör, att man skall få en värdig sorti, säger Jan.

Flera år efter att Åke och Jan fjärmat sig från varandra stötte de ihop i en gång. Åke hade startat en mindre bilverkstad i Huddinge som han försörjde sig på.

– Senare isolerade han sig. Han var ju i grunden en sällskapsmänniska som det fokuserades mycket på. Men i slutet av livet blev han mer isolerad. Jag kan inte sätta fingret på varför, säger han.

Trots att Åkes och Jans EP aldrig blev någon storsäljare hör Jan ibland deras låtar spelas på radion.

– Och då ska du veta att jag inte har radion på så ofta, skrattar Jan.

Åke Uppman föddes 1938 och dog 1988. Jan Grönborg utvecklar idag sportprodukter, som hockeyhjälmsvisir och skridskoskydd, och är bosatt söder om Stockholm.

Läs vidare om Jan Grönborgs kommenterar om EP:n Jag är en man.

Av Henrik Martinell