Cacka Israelsson. Stor i friidrott. Stor på country. Gjorde omslag åt Marilla. Kung. Då, nu och för evigt.
Cacka föddes som Karl Erik Israelsson den 23 augusti 1929 i Stockholm.
En föregångare för country på svenska
Cacka Israelsson kan sägas vara ett förtida svenskt svar på Merle Haggard och Johnny Cash. Med djup stämma berättade han om det vilda livet i vilda västern. Sårad kärlek och långa ökenritter har knappast haft någon större uttolkare i vårt land.
Cacka Israelsson slog igenom i radioprogrammet Speldosan, där han parodierade Lee Gaines och Carl Jones i Delta Rhythm Boys. Störst framgång fick han med Gamle Svarten (spelades in den 10 september 1954). Från 1953 reste Cacka i folkparkerna ensam med gitarr, framträdde på Chinateatern 1954 och samarbetade senare med Ragnar Wetters orkester från Göteborg, bland annat i SJ:s reklamfilm Till fjälls på räls (1957). Han hade egen trio och 1962 sextett, Western Pop Six.
Cigaretter, whisky och vilda kvinnor
Cackas främsta – i vårt tycke – inspelning är Cigaretter, whisky och vilda kvinnor från 1968. Titeln säger väl det mesta, men en pikant detalj är Cackas svengelska uttal av ordet vilda, som mer låter som [u:wi’lda].
Cacka avslutade sin omfattande och framgångsrika karriär inom musiken med en LP 1979.
Cacka Israelsson hade SM-guld i längdhopp och var reklamtecknare
Cacka Israelsson hade även framgångar som friidrottare. Han tog SM-guld i längdhopp 1951 och i 110 meter häck 1952. Vid OS 1952 kom han sjua i längdhopp. Personliga rekord: längd 7,33 och 110 meter häck 14,8. Han var en av grundarna av Bromma IF.
Dessutom arbetade han som reklamtecknare. Cacka har under sin karriär gjort en rad skivomslag, bland annat åt Hans Edlers skivbolag Marilla och skivbolaget Cupol.
Han och hustrun Margit Israelsson var från 1972 bosatt i Grisslehamn. Därefter bosatte sig paret i Östhammar och senare i Uppsala.
Han avled den 10 januari 2013 i Uppsala.
Tack
Tack till Kjell Börjeby och Rune Ljungberg.
13 comments
Cacka – the Legend!!!!
Adios Amigo är oxå en höjdare!
Cacka har nu flyttat till lärostaden Uppsala och fyller 80 år den 23/8 2009. En aktningsvärd ålder för en mycket stor och fin artist vars röst kommer att leva länge.
Tack för upplysningen, Sven-Åke!
Från fansens sida skickades ett välstämt telegram till Cacka med önskan om nyinsjungningar kunde locka jubilaren!
hans allra mesta klassiker är väl ändå ”gamle svarten” som kom åter 1968 med sven olof waldoffs orkester på såväl en EP som albumet CLP19 (CUPOL) ”soldaten & kortleken” är en annan höjdare
Tyvärr så gick den käre Cacka ur tiden den 10 januari 2013 efter en femårig sjukdomstid. Sveriges förste countrysångare finns inte mer, men hans djupa röst och fina inspelningar lever vidare på vinyl och CD. En hel levnadsartikel om Cacka finns att läsa i tidningen American Music Magazine nr 98 från december 2003.
Cacka var en mycket skötsam och fin man och det förvånar mig att han aldrig besökte USA under sin levnad. Han skulle säkert gjort stor succé i svenskbygderna i USA och även i Nashville, Tennesee.
Nu finns inte Gamle Svarten och Cacka mer, aldrig jag er återser. Men ni finns i mina tankar aldrig ska jag glömma er!
Ja det är tråkigt att han har gott bort. Han var en fin människa och en fantastisk sångare. Jag har träffat honom flera ggr, och för ett 10 tals år sedan var jag och min hustru hembjudna till honom och hans fru då de bodde i Östhammar. Detta är ett kärt minne för mig då han har varit min idol sedan barnsben. Jag spelar ofta Cacka i mitt radoprogram på närradion radio Sigtuna.
Vackra förevigat villa i frd
Jag växte upp på 50-talet och hörde aldrig talas om någon annan som sjöng westernlåtar, i varje fall inte på radio. Några guldskivor delades inte ut på 50 talet. Cacka sålde nog säkert några skivor i ”guldskiveklassen”. Cacka borde hedras postumt.
Kjell har rätt. Cacka borde hedras. Förknippad med någon mindre stad skulle han nog ha stått staty. Men född i Stockholm och död i Uppsala blev han väl bara en i mängden.
Kan vi inte ha en särskild ”Cacka-dagen” varje år och lyssna på honom och få höra hans skivspår i radio då? I sommar, den 19 juli blir det 70 år sedan Cacka blev sjua i olympiska finalen i längdhopp i Helsingfors. Guldmedaljören Jerome Biffle från USA blev chockad/fascinerad att i omklädningsrummet plötsligt höra Cacka sjunga hans favoritsång Ole Faithful. Alltså 1952, något år innan Cacka sjöng in den på svenska – Gamle Svarten.
Jag ska i Tanja Virtanen-arkivet kolla vidare i avdelningen 1950-tals-country.
Alice, du har helt rätt. Jag har kontakter med folk som gärna vill göra en tributeskiva eller någon biografi. Dom letar upptagningar från 50-60 talen framför att. Absolut bör mannen med den mörka countryrösten hedras.
Kjell